avftrubbad

Det fanns en tid då jag fick smyga med alkoholen. Man lindade in flaskorna i muggpapper så att de inte skulle klirra och väsnas i de diskreta konsumkassarna (ett tips till er fjortisar). Sedan hittade min mor en sjuttis i min skolväska en dag och frågade hur många som skulle dela på den. När jag, utan att tänka, sa att jag skulle ha den själv så såg man fullkomligen ur livet rann ur kvinnan. Kvar blev bara en fasad. En spökstad vars invånare flytt fältet. Hur som helst. Det gick en tid, och nu! Nu är det helt annorlunda. Jag kan inte precisera hur eller varför, men förändring har skett. Nu står det tomma ölflaskor på golvet och på byrån och det luktar gubbarsle i rummet. Plötsligt kan man nu för tiden bara slänga in ölen i kylskåpet och man slipper en verbal käftsmäll. Det är så livet ska vara - inga frågor, bara fakta.

Vidare hatar jag det faktum att jag måste sova kl 21:50 för att få sju timmars sömn. Det är så jävla mentalt svårt att gå och lägga sig innan ens föräldrar som är 60 år.

Imorgon väntar arbeit och sedan en tripp till Marianne med en pizza under armen. Jag brukar säga, "bättre en pizza under armen, än en pizza i tarmen"... ja, för då har man ju redan ätit upp den. Ser du...



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0