tjockolat

Jag fullkomligen avskyr när människor använder termer som "pojken", "gubben" , "gumman" och liknande. Det låter så jävla tillgjort. "Jag och min pojke"... det låter perverst i mina öron. Man kan lika gärna säga "jag och min knatte" eller "jag och byltet". Men ännu värre är det när människor talar i termer som "lilla gubben" eller "gumman". Vadå lilla gubben!? Är det en förkrympt liten gubbtjyv i stil med han i Benny Hill Show som alltid blir klappad på huvudet? Och gumman sen!? Är det en liten fryntlig kärring med slev och kittel man syftar på - som står mest hela dagen med ett leende från öra till öra och rör i sin müsli? Nej, jag blir inte klok på dessa uttryck och det stör mig. Nästa gång någon säger "jag ska gosa med min pojke" så ska jag spotta dem i ansiktet och utbrista "men det är ju ÄCKLIGT!"

Jag förespråkar istället kreativa epitet. Varför inte "min lilla köttbullemacka" om hon råkar vara puckelryggig. Eller "min kära lilla smörgåstårta" om hon är mulatt eller kommen ur olika kulturer.